Alla artiklar

Styrelsearbete

Digitala verktyg för BRF-styrelsen — vad behövs, och vad kan vänta?

7 min läsning

ES

Erik Söderman

Grundare, VidaBo

De flesta BRF-styrelser består av grannar som gör ett ideellt uppdrag på kvällstid. Därför är frågan sällan vilket verktyg som har flest funktioner, utan vilket som tar bort mest jobb. Här är de fem behov som nästan alla styrelser har, vad ett digitalt verktyg ska klara för vart och ett, och vad som hör hemma hos ekonomin i stället.

Kort svar: vilka digitala verktyg underlättar styrelsearbetet?

Det som underlättar mest är att samla det som annars sprids över mejl, lappar och telefonsamtal på ett ställe:

  • Felanmälan med ärenden som hela styrelsen kan följa, i stället för samtal till den som råkar bo närmast.
  • En digital anslagstavla för nyheter till de boende, så att information inte hänger på en lapp i en trappuppgång.
  • Ett dokumentarkiv för stadgar, protokoll och årsredovisningar som överlever att ledamöter byts ut.
  • En kalender och en uppgiftslista för stämma, städdag, besiktningar och vem som gör vad.
  • En hemsida utåt, för spekulanter och mäklare, med en kontaktväg till styrelsen som inte är någons privata mejl.

Bokföring, avgiftsavier och årsredovisning är en egen kategori. Den sköts av en ekonomisk förvaltare eller i ett bokföringsprogram, och hänger ihop med styrelsearbetet men löses sällan bäst i samma verktyg. Mer om det längre ner.

1. Felanmälan som inte försvinner i någons inkorg

Det vanligaste problemet är inte att fel anmäls, utan att ingen vet vem som tog hand om dem. Ett bra verktyg ger varje anmälan ett ärende med status, så att den som anmälde ser vad som händer och styrelsen ser vad som är öppet. Kan ärendet skickas vidare till rätt hantverkare direkt från ärendet sparar det ännu fler samtal.

Läs mer i guiden felanmälansprocess i BRF och om ärendehantering för styrelsen.

2. Information som når alla boende

Lappar i trapphuset når den som råkar gå förbi. En digital anslagstavla når alla, även den som är bortrest, och kan kopplas till ett datum i kalendern. Tänk på att alla inte är digitala: skriv ut viktiga meddelanden också, och se till att verktyget går att använda med större text och skärmläsare.

3. Dokument som överlever ledamotsbyten

När en ledamot avgår följer pärmar och mejlkonton ofta med ut. Ett gemensamt dokumentarkiv där styrelsen bestämmer vad de boende får se gör att stadgar, protokoll och avtal finns kvar oavsett vem som sitter i styrelsen.

4. Kalender och uppgifter för styrelsen

Stämman, städdagen och den årliga ventilationskontrollen kommer varje år. Ett verktyg där styrelsen kan fördela uppgifter och se vad som är gjort ersätter den lista som annars bara finns hos ordföranden.

5. En hemsida för spekulanter och mäklare

Mäklare och spekulanter frågar efter samma uppgifter inför varje försäljning. Samla dem på en hemsida för bostadsrättsföreningen tillsammans med en presentation av huset och en kontaktväg till styrelsen. Se också vad mäklare letar efter.

Vad med den ekonomiska förvaltningen?

Bokföring, avgiftsavier, leverantörsfakturor och årsredovisning kräver ett system som är byggt för redovisning, och de flesta föreningar köper det av en ekonomisk förvaltare. Det som styrelsen själv behöver är oftast insyn: att kunna attestera fakturor, se utfallet mot budget och hitta årsredovisningen. Fråga förvaltaren vilka digitala tjänster som ingår innan ni köper samma sak två gånger.

VidaBo är inget bokföringssystem. Portalen tar hand om kommunikationen, ärendena och dokumenten, och fungerar bredvid den ekonomiska förvaltare ni redan har. Om regelverket för årsredovisningen, se K3-redovisning för BRF.

Självförvaltande och nybildade föreningar

En självförvaltande förening, eller en nybildad förening där byggherren lämnar över, har ingen förvaltare som sköter vardagen. Där gör ett samlat verktyg störst skillnad. Börja i den här ordningen:

  1. Ett ställe för felanmälan, så att ingen boende behöver veta vem i styrelsen som ska ringas.
  2. Ett dokumentarkiv med stadgar, ekonomisk plan och garantihandlingar, innan de sprids över privata datorer.
  3. En kanal för information till alla boende.
  4. Hemsidan utåt, när det första är på plats.

Lägg till resten när det första används. Ett verktyg som de boende aldrig loggar in i hjälper inte styrelsen.

Vad ska ni kontrollera innan ni väljer?

  • Var data lagras. Föreningen är personuppgiftsansvarig. Kontrollera att leverantören lagrar uppgifterna inom EU och har ett personuppgiftsbiträdesavtal. Se GDPR för BRF.
  • Att alla kan använda det. Större text, tydliga färger och stöd för skärmläsare är inte en lyx i ett hus där grannarna är mellan 20 och 95 år. Läs om hur vi arbetar med tillgänglighet.
  • Att styrelsen kan sköta det själv. Om varje ändring kräver en konsult blir verktyget en kostnad i stället för en hjälp.
  • Vad det kostar på riktigt. Fast pris eller pris per lägenhet, startavgift, bindningstid och vad som händer med era data om ni slutar.

Vanliga frågor

Behöver vi ändra stadgarna för att börja använda digitala verktyg? Oftast inte. Det gäller främst kallelse och stämma, se stadgar och digitalisering.

Kan vi hålla stämman digitalt? Ja, under vissa förutsättningar. Se digital årsstämma för BRF.

Vad är en styrelseportal? En inloggad yta där styrelsen hanterar ärenden, dokument och information till de boende, ofta tillsammans med en portal för de boende och en publik hemsida. Så ser det ut i VidaBo för styrelsen.

Samla styrelsens vardag på ett ställe. VidaBo ger föreningen en hemsida utåt och en portal med app för de boende och styrelsen: felanmälan med ärenden, digital anslagstavla, dokumentarkiv och kalender. Fast pris från 399 kr/mån exkl. moms, och de första tre månaderna är gratis. Se hur det fungerar.

Hemsida och portal för er bostadsrättsförening

Publik hemsida och inloggad portal med nyheter, bokning, felanmälan och dokument. Fast pris från 399 kr/mån exkl. moms, 3 månader gratis utan kort.

Hemsida för bostadsrättsförening – så funkar VidaBo

Om författaren

ES

Erik Söderman

Grundare, VidaBo

Erik bygger VidaBo från grunden och driver Söderman Studio. Han skriver om digital BRF-förvaltning utifrån erfarenhet av att bygga portalen som används av föreningar runt om i Sverige.